"Fascister"
Nya Donbassvittnen
Ukrainska styrkor sköt avsiktligt sönder Avdijivka och mördade människor som bodde där. Det säger invånare som evakuerats av de framryckande ryska styrkorna i ett videoreportage från Patrick Lancaster. Liknande vittnesmål förmedlade han i redan början av kriget då städer som Mariupol, Lisitjansk och Severodonetsk togs av ryska styrkor. Och för ett år sedan hörde vi samma sak från de få kvarvarande invånarna i Bachmut. Människor i sönderskjutna städer ser ryssarna som befriare och ukrainarna som fascister och krigsförbrytare.
Detta konstaterande är inte propaganda. Även när Dagens Nyheters antiryska korrespondent Anna-Lena Laurén besökte Bachmutområdet förra vintern berättade invånarna där liknande saker för henne. Hon trodde visserligen inte på dem, ja, raljerade faktiskt över dem. Och kom med krystade psykologiserande bortförklaringar. Men detta är vad människor säger. Det är ett faktum.
Redan i krigets inledningsskede kom som sagt en ström av sådana uppgifter från det då så hårt drabbade Mariupol. Jag minns hur Patrick Lancaster med fara för sitt liv for runt i staden för att hinna skildra så mycket av verkligheten han kunde. Överallt beskrivningar av ukrainska krigsbrott och mord. Undantaget var ett par vars bostadshus hade träffats av en rysk flygbomb. De var aningen reserverade men verkade ändå ta det med visst jämnmod. Både i Mariupol och på andra ställen i Donbass tycks människor vara överens om att ryssarna gör vad de kan för att skydda civilbefolkningen.
När jag berättade om detta för en bekant frågade hon litet skeptiskt vad ukrainarna kunde tjäna på att bete sig så. Jag vet inte, sa jag, men en del av dem är nazister. Kanske är det naturligt för dem. Den unge Nikolaj som jag gjorde en videointervju med ett år senare beskrev det som den brända jordens taktik. Kanske är detta det närmsta en rationell förklaring man kan komma.
I grund och botten handlar det om hatisk ideologi. De ukrainska extremisterna använder visserligen inte hakkorset, åtminstone inte ofta, men väl andra och mindre iögonfallande nazistiska symboler såsom varghaken och sonnenrad, den svarta solen. Förre presidenten Porosjenko syntes i höstas med en sådan svart sol på uniformsaxeln. Sittande presidenten Zelenskyj hyllade tillsammans med det kanadensiska parlamentet en 92-årig SS-veteran. Landets främsta elitbrigad – en gång känd som Azovbataljonen – arrangerade en hedniskt inspirerad ritual där de skanderade Ukraina über alles, fast på ukrainska. Samt sina vanliga slagord om ära och död som tyvärr normaliserats inte bara där utan även här. Slava Ukrajini, “Ära åt Ukraina”, säger man. Varför det?
Det vore trevligt med fler läsare. Tycker du att något av mina inlägg förtjänar det så sprid det gärna vidare. /Tobias Ljungvall
Det är alltid viktigt att lyssna på vittnesmål från människor i krigszoner, men det är lika viktigt att vara kritisk till källor och sammanhang. Patrick Lancaster är känd för att sprida prorysk propaganda, vilket gör att hans rapporter måste granskas noggrant. Att använda sådana ensidiga vittnesmål som bevis för en större verklighet är problematiskt, särskilt när de inte kan verifieras oberoende.
De flesta oberoende rapporter och utredningar, inklusive från FN och internationella medier, pekar på att Ryssland är angriparen och har begått omfattande krigsbrott, inklusive urskillningslös beskjutning av civila områden.
Det är också värt att notera att människor i ockuperade områden ofta är rädda och kan uttrycka sig på sätt som känns säkrare för dem i stunden. Detta är något som måste tas med i analysen.
Att påstå att detta ”inte är propaganda” utan att erkänna kontexten eller den mediala vinklingen skapar snarare mer förvirring än klarhet.
Jag tror vi alla behöver vara särskilt noga med källkritik när det gäller något så allvarligt som krigsförbrytelser.
Delar din syn. jag vet inte heller vad som orsakade förstörelsen av teatern.